MEKANISKA KLOCKOR

Intresset för mekaniska klockor har under de senaste åren ökat. Många är inte medvetna om hur de mekaniska klockorna fungerar och skall hanteras.

Man delar in de mekaniska klockorna i två typer; de manuella (handuppdragna) och de automatiska (rörelseuppdragna). Principen är den samma, man lagrar energi i en fjäder som sedan driver klockan. Beroende på fjäderns längd får man olika gångtider. De flesta klockorna har en gångtid runt 40-45 timmar, men det finns armbandsur med betydligt längre gångtid. Kraften från fjädern transporteras genom löpverket till gångpartiet där balansen med sin spiralfjäder skapar en konstant rörelse. Balansen kan jämföras med pendeln på ett väggur. Med hjälp av löpverket och visarverkets olika utväxlingsförhållande får vi sekunder, minuter och timmar. Detta är grundkonstruktionen på de flesta klockorna, till detta kan man addera olika funktioner som datum, kalenderverk, stoppur o.s.v. Det är viktigt att man läser klockans manual, lär sig funktionerna och hur man ställer dessa. Det är lätt att skada urverket om man gör fel.

Det finns många uppfattningar kring mekaniska klockors noggrannhet, oftast är det mer tyckande än kunskap. Det är komplicerat att definiera en sekund, men att åskådliggöra en avvikelse på en sekund låter sig göras. Låt oss använda ett verk med 4Hz i svängningstal som exempel, vilket är vanligt på mekaniska klockor idag, där svänger balansen fram och tillbaka 8 gånger per sekund.  Precisionen i balansens rörelse är klockans noggrannhet. Lägger man ut balansringens rörelse på ett dygn får man en sträcka på ca 22 km. Det motsvarar ungefär sträckan mellan Malmö och Lund. Av de 2 200 000 cm motsvarar 16 cm en avvikelse på 1 sekund per dygn. Balansens konstanta rörelse påverkas negativt av hur mycket kraft det är i fjädern, lägesförändringar, temperaturförändringar, stötar och slag. Många klockmärken anger sin tolerans eller noggrannhet till ± 20s/dygn. Klockor som är kronometertestade har ett tolerans område från +6 till -4 s/dygn. Flera av prestigemärkena, kronometer testar inte sina klockor utan man garanterar en noggrannhet på +4 till -2 s/dygn. Det finns inget annat instrument som vi använder i vår vardag som håller en sådan god precision.

För att bibehålla den höga precisionen måste urverket regelbundet servas och boetten underhållas. I vårt Nordiska klimat kan man normalt räkna med ett service-intervall på 4–5 år. Det är oljorna som oxiderar och tappar sin rätta smörjförmåga. I varmare länder går den processen snabbare och service kan behövas oftare. När oljans funktion inte är den rätta går klockan fel och man får korrigera tiden ofta. Detta kan leda till skador på krona och boetthals, även urverkets delar får slitageskador och måste ersättas vid service. Boettens packningar åldras, de tappar förmågan att skydda verket från smuts och fukt.